Kategori: Hem

Många som lever som sambos tror att de har ungefär samma juridiska skydd som gifta par. Det stämmer inte. När ett samboskap upplöses – oavsett om det sker efter en separation eller ett dödsfall – är skyddet betydligt svagare än de flesta förväntar sig. Och utan ett samboavtal kan konsekvenserna bli kännbara, särskilt om paret har bott länge tillsammans och blandat sina ekonomier.

Vad sambolagen faktiskt säger

Sambolagen reglerar vad som händer med sambors gemensamma egendom när förhållandet tar slut. Huvudregeln är enkel: det är bara den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget – möbler, husgeråd och annat som köpts för gemensamt bruk – som ingår i en eventuell bodelning. Allt annat, sparpengar, aktier, fordon, fritidshus, ägs av den som köpte det och tillfaller den personen vid en separation.

Det innebär att ett par som levt tillsammans i tio år, delade på utgifterna och gemensamt byggt upp en ekonomi, ändå kan stå inför en situation där den ena parten lämnar med betydligt mer än den andra – utan att det finns någon juridisk möjlighet att rätta till det, om inget avtal finns.

Samboavtalets roll

Ett samboavtal är ett skriftligt avtal mellan sambos som reglerar vad som ska gälla vid en eventuell separation. Det vanligaste användningsområdet är att avtala bort bodelning helt eller delvis – att var och en behåller det den äger, även bostaden, utan att den andra parten kan kräva sin del av den.

Men ett samboavtal kan också användas för att utöka skyddet. Par kan avtala om att fler tillgångar än vad sambolagen föreskriver ska ingå i en bodelning, eller att en specifik fördelningsprincip ska gälla. Det ger en frihet att anpassa efter den egna situationen, vilket är en stor fördel jämfört med det relativt stela regelverket i sambolagen.

För att ett samboavtal ska vara giltigt krävs att det är skriftligt och undertecknat av båda parter. Det behöver inte bevittnas eller registreras, men det är klokt att upprätta det med juridisk hjälp för att säkerställa att formuleringarna faktiskt betyder det man menar.

När samboskapet upplöses – så går det till

Vid en separation har vardera sambon rätt att begära bodelning av det som omfattas av sambolagen. Begäran måste göras inom ett år från att samboskapet upphörde – missar man den fristen förlorar man rätten till bodelning helt. Det är en tidsgräns som många inte känner till, och som kan få stora ekonomiska konsekvenser.

Om parterna är oense om hur bodelningen ska genomföras kan tingsrätten utse en bodelningsförrättare som driver processen framåt. Det är en lösning som fungerar, men som tar tid och kostar pengar – ofta mer än vad en välskriven bodelningshandling från början hade gjort.

Birkhammar Advokatbyrå arbetar med familjerättsliga frågor och hjälper sambos både att upprätta avtal i förtid och att hantera bodelning och tvister när ett samboskap väl upplösts – oavsett om situationen är konfliktfylld eller inte.

Bostaden – den vanligaste stötestenen

Det område som skapar mest konflikt vid samboskap är nästan alltid bostaden. Om den ena parten äger bostaden ensam – exempelvis för att den köptes innan förhållandet inleddes – ingår den inte i bodelningen alls. Den andra parten har i sådana fall ingen juridisk rätt till bostaden, oavsett hur länge de bott där eller hur mycket de bidragit till kostnader och renoveringar.

Har paret däremot köpt bostaden gemensamt under sambotiden ingår den i bodelningen, och den som vill bo kvar måste lösa ut den andra. Det kräver ofta refinansiering av bolånet, vilket inte alltid är möjligt på de villkor som gäller vid separationstillfället.

Konsumentverket påpekar i sin vägledning kring samboskap att just bostadsfrågan är den ekonomiskt mest komplexa delen av en separation mellan sambos, och att par utan avtal ofta underskattar hur utsatt den ekonomiskt svagare parten kan bli i en sådan situation (Konsumentverket, 2023).

Dödsfall – ett förbisett scenario

En aspekt av sambolagen som ofta glöms bort är vad som händer om en sambo avlider. Till skillnad från gifta par ärver sambos inte varandra automatiskt. Om den avlidne inte har skrivit ett testamente går arvet i stället till bröstarvingar eller, om sådana saknas, till föräldrar och syskon.

Den efterlevande sambon har visserligen rätt att begära bodelning även vid dödsfall, och har under vissa förutsättningar rätt att sitta kvar i bostaden tills bodelningen är genomförd. Men det är ett svagt skydd jämfört med det som gäller för efterlevande makar. För sambos som vill säkerställa varandras ekonomiska trygghet vid dödsfall är ett testamente – ofta i kombination med ett samboavtal – i praktiken nödvändigt.

Vad du bör göra nu

Om du lever som sambo och inte har ett samboavtal är det värt att sätta sig ner och fundera på vad som faktiskt skulle hända om förhållandet tog slut i dag. Vem äger bostaden? Vem har sparat mest? Vad finns det för gemensamma tillgångar och skulder? Svaren på de frågorna ger en bild av hur …

Fortsätt läsa